OBS – Inget av materialet jag nämner här får jag betalt för att nämna. Det är produkter jag har betalat för, testat och gillar.

Det som är allra viktigast att lägga pengar på, det är pappret. Akvarellpapper kommer i olika format (eller tjocklekar), olika ytor (fin eller grov) och är gjorda antingen av bomull eller cellulosa.

Det bör vara ett 300 g-papper som är avsett för akvarellmåleri. Tunnare papper bucklar sig lätt när man lägger mycket vatten.

Man kan börja med att måla på cellulosapapper och lära sig måla på det. Det finns cellulosapapper i bra kvalitet. Det beter sig dock inte som bomullspapper. Papper av cellulosa tål sällan många lager, färgerna flyter inte ut och blandar sig inte lika fint som på bomull. Dock är cellulosa billigare.

Jag kan rekommendera att köpa en ETCHR sketchbook ColdPress. Fördelen är att det är 100 % bommullspapper (men bara 220 g – trots det ändå väldigt enkelt att måla på då det inte bucklar sig mycket) och jag tyckte att det var kul att kunna se utvecklingen i boken, och det blev inte en massa förbrukade papper liggandes. Böckerna finns i olika format och storlekar. Nackdelen är att om man beställer från ETCHR får man beställa tre stycken i bunt, och det blir dyrt som engångskostnad. Men då har man papper så att det räcker för lång tid framåt. Man kan måla på båda sidorna i böckerna. Företaget ligger i Australien men de har ett lager i EU.

Vill man hellre måla på block kan jag rekommendera Saunders Waterford 300 g NOT ColdPress. Denna finns som naturvit och högvit. Jag föredrar det högvita pappret, det naturvita är för gult för min smak. Även dessa papper duger såklart till att måla på båda sidor.

Och så penseln. Ska det vara äkta hår eller syntetpensel? Vilket märke är bäst? Många rekommenderar mårdhårspenslar. Dessa finns i både bättre och sämre kvalitet. Ännu ett alternativ är ekorrhårspenslar. Jag tycker dock inte om att måla med penslar med riktigt hår så jag köper syntetpenslar istället.

Min favorit är Escoda Versatil. En rund nr 12 eller 14 kommer man långt med. Den håller färg, pigment och vätska bra. Jag har haft min i fem år och den går fortfarande fint att använda. Escoda Versatil finns att köpa på Zinkvit.se. Escodan är ganska dyr men det finns såklart billigare syntetpenslar, som t.ex. Cotman eller Daler Rowney graduate. Båda fungerar fint och har fin spets.

Men vilka färger är bäst? Kopp eller tub? Vilka pigment? Vilket märke? Sist, men absolut inte minst.

Jag brukar köpa färger på tub, trycka ut i palett och låta torka. När färgen är slut i paletten fyller jag på med ny färg från tuben, Det blir billigare så, och vill man blanda mycket färg så är det lättare gjort med tubfärger. Jag har färger av olika märken. Dyrast och mest kända är Daniel Smith och Winsor Newton. Båda är av väldigt bra kvalitet. En billigare i artistkvalitet som också är bra är det koreanska märket Shinhan PWC. Jag har gjort en recension av dem som du kan läsa längre ner på den här sidan. Van Gogh gör bra färger i studiekvalitet.

Att börja med en varm och gul nyans av de primära färgerna och några jordpigment, som t.ex. Yellow ochre, Burnt sienna och Burnt umber kan vara en bra idé. En sepia och en paynes grey underlättar också när man ska blanda färger.

Och det var allt jag hade att säga om materialdjungeln. Jag hoppas det kan vara till nytta för någon. /Cristina

Vilket märke gör de bästa budgetfärgerna?

Bakgrund

Den allra första akvarellådan jag köpte var en Cotman, Winsor & Newtons akvarellfärger av studiekvalitet. Den var helt okej men med tiden blev jag intresserad av att testa fler färger och andra märken. Jag köpte då en box med Van Gogh, ett nederländskt märke av studiekvalitet. De här gillade jag skarpt och använde dem ett bra tag. De är både klara och är väl pigmenterade, mer än Cotman. Tyvärr märkte jag, när jag sen började måla med märken av artistkvalitet, att Van Goghs färger nog var lite för opaka ändå och att färgerna i blandningar tappade sin lyster och så mycket som jag målade då hade jag inte råd med de riktigt fina märkena, som Winsor&Newton och Daniel Smith. Så jag testade White Nights som är ett ryskt märke (detta var innan invasionen av Ukraina) av artistkvalitet. De är också budgetvänliga och något mer transparenta än Van Gogh men ändå inte tillräckligt för min smak. Inte här heller blev jag nöjd med blandningarna. Jag skulle nog heller inte säga att de färger jag testade var av av hög kvalitet då många av pigmenten, som White Nights vid tidpunkten använde, inte var ljusfasta. Så jag övergav White Nights färger ganska snabbt. Däremot har White Nights uppgraderat sina färger de senaste åren och bytt ut pigmenten till mer ljusfasta. Man behöver dock kontrollera på förpackningen att det är ett bra pigment i 

Hade jag bara dessa tre märken att välja mellan skulle jag välja Van Gogh, pga att de är klara, väl pigmenterade och att de använder välkända och beprövade pigment i sina färger. Vill tillägga att White Nights också skulle kunna fungera nu när de har förbättrat kvalitén på sina färger. Jag vet att det är många konstnärer som uppskattar White Nights (jag väljer ändå att INTE köpa dem pga invasionen av Ukraina).

Shinhan PWC

För några år sedan upptäckte jag märket Shinhan, ett koreanskt märke som har akvarellfärger i fyra olika kvalitéer. Artistfärgerna heter Shinhan PWC. Jag läste på lite om färgerna på olika sidor, hittade mestadels bra recensioner och köpte några egna färger. Det var kärlek vid första ögonkastet. De är klara, de är väldigt transparenta, VÄLDIGT pigmenterade, lätta att blanda och väldigt budgetvänliga. Den billigaste 15 ml-tuben kostar 48 kr och den dyraste kostar 115 kr, jämfört med W&N där den billigaste kostar 175 och den dyraste kostar 265 kr. Priserna är från 2025.

Om man tittar på ljusfastheten kan man se att Shinhan har samma problem som White Nights hade förr, några av pigmenten har jag aldrig hört talas om och många av märkningarna verkar inte stämma, t.ex. märker de pigmentet PR83 med god ljusfasthet trots att det är välkänt att detta pigment inte alls håller för ljus.

Men men, jag gillade färgerna så mycket så jag var tvungen att ljusfasthetstesta några av färgerna själv. Jag lät dem stå i ett fönster i söderläge från början av april till början av juni. Två månader alltså med minst 800 timmar i dagsljus.

Här är resultatet (obs, fotona är tagna i olika ljus så det skiljer sig lite i färgerna mellan de olika fotona):

Och här kommer lite andra jämförelser så att du själv kan se och göra dig en egen åsikt: 

Så! Sammanfattningsvis skulle jag rekommendera Shinhan både som studiefärger och artistfärger. De är klara, transparenta och välpigmenterade. De ljusfasta pigmenten (men man behöver ha koll på pigmenten) håller bra och färgerna är budgetvänliga. Nackdelarna är att de bara går att köpa i 15 ml- tuber (men räcker sedan väldigt länge) och att de inte är särskilt granulerande.

Hoppas den här långa lilla recensionen kan vara till nytta för någon. /Cristina